Här var det tomt på varor
Fyll varukorgen under veckan, så blir det mindre jobb när det är dags att beställa.
Påskhelgen är ett välkommet avbrott i vardagen där vi får tillfälle att frossa i godsaker och tillbringa extra tid med våra nära. Men varför firar vi påsk? Och hur har traditioner som godisägg, påskharen och påskkärringar uppkommit? Vi djupdyker i påskens historia.
Påskharen
Påskharen kommer, som så många andra av våra traditioner, ursprungligen från Tyskland där den dök upp första gången i staden Heidelberg i slutet av 1600-talet. Påskäggen kallades vid den tiden för harägg, vilket var ett sätt för de vuxna att lura barnen att tro att påskharen värpte de ägg som barnen letade efter i trädgården.
Traditionen med påskharen kom till Sverige i slutet av 1800-talet med tyska invandrare. Det dröjde dock till ungefär mitten av 1900-talet innan påskharen blev riktigt populär även här. Den fick sitt genomslag via påskkorten som skickades, och ofta föreställde påskharar.
Än idag är det vanligt att föräldrar gömmer påskägg, antingen i trädgården eller inne i hemmet, och säger till barnen att det är påskharen som varit där. Barnen får sedan leta efter påskäggen. Ofta är de fyllda med godis eller kanske någon liten leksak.
Påskkärring
Idag klär barn ut sig till påskkärringar och går runt i grannskapet för att dela ut påskteckningar och få godis av mottagaren. Men enligt gammal svensk folktro är en påskkärring en häxa som flyger till Blåkulla på en kvast under påsken.
Påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. Under 1660- och 1670-talen var häxjakten i Sverige som värst. Hundratals kvinnor avrättades då man trodde att de åkt till djävulens gästabud. Gästabudet troddes hålla till på en plats som ofta kallades för Blåkulla.
För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Detta lever kvar än idag i form av påskbrasor och raketer. Nu är det dock inte för att skrämma iväg några häxor utan mer för nöjes skull.
Dagens påskkärringar skiljer sig mycket från häxorna man trodde på förr. Påskkärringar idag har ofta klänning eller kjol, förkläde och sjal runt håret. Kinderna målas röda och små svarta fräknar ritas på ansiktet.
Traditionen med att klä ut sig till påskkärring sägs ha börjat sprida sig i Sverige i början av 1800-talet. Ursprungligen var det dock vuxna och ungdomar som klädde ut sig till påskkärringar, med tiden har det blivit något som barn gör.
Påskägg
Något som verkligen symboliserar påsk mer än något annat är ägg. Hönsägg, pappägg fyllda med godis, prydnadsägg, godisägg. Ja, nämn en variant på ägg och det finns nästan alldeles garanterat under påsken.
Varför vi äter så många ägg under påsken har att göra med dåtidens äggproduktion. Förr hade hönsen uppehåll i äggproduktionen under hela vintern, på grund av genetik och att de hade liten tillgång till foder. Hönsen började värpa ägg igen lagom till fastan, men då man inte åt ägg under fastan resulterade det i ett äggöverskott till påsken. Idag kan hönsen värpa ägg året runt, men traditionen med att äta mycket ägg under påsken håller sig kvar.
Nu för tiden när man nämner ägg och lek i samma mening tänker nog de flesta på barnens jakt efter de godisfyllda äggen som påskharen lämnat. Men förr var det vanligt med flera olika ägglekar.
En av de mest populära ägglekarna var äggpickning, som man lekte redan på medeltiden. Leken går ut på att deltagarna får varsitt hårdkokt ägg, som man gärna ska måla. Man ska sedan knacka toppen av ägget mot motståndarens ägg. Den som klarar sig längst utan några skador på äggskalet vinner.
I USA leker man istället en äggrullningslek. Leken går ut på att man ska rulla ett ägg längs en bana med hjälp av en sked på ett långt skaft. 1814 ska president James Madisons fru Dolley ha startat äggrullningstävlingar för allmänheten på Capitol Hill. Men när en ny gräsmatta planterades 1877 förbjöds lek på denna. På begäran av många barn, och däribland deras egna, flyttade då president Rutherford B. Hayes och hans fru Lucy äggrullningsleken till Vita husets gräsmatta. Denna traditionen har bestått och varje annandag påsk får fortfarande tusentals barn komma till Vita huset och rulla ägg.
213,93 kr /kg
215,60 kr /kg
126,50 kr /kg
373,75 kr /kg
14,38 kr /l
Påsken 2024
Påskdagen infaller varje år på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Med andra ord är påsken en rörlig helg. Det tidigaste datum som påskhelgen kan infalla är 22 mars. Det inträffade senast 1818, och sker nästa gång 2258. Det senaste datum som påskhelgen kan infalla på är 25 april. Det inträffade senast 1949, och sker nästa gång 2038.
I år ser datumen för påsk ut på detta sätt;
Skärtorsdagen - 28 mars Långfredagen - 29 mars Påskafton - 30 mars Påskdagen - 31 mars Annandag påsk - 1 april
Påsken 2023 såg ut på detta sätt;
Skärtorsdagen - 6 april Långfredagen - 7 april Påskafton - 8 april Påskdagen - 9 april Annandag påsk - 10 april
Påsken 2022
Påsken 2022 inföll relativt sent, då påskhelgen inleddes den 14 april.
Skärtorsdagen - 14 april Långfredagen - 15 april Påskafton - 16 april Påskdagen - 17 april Annandag påsk - 18 april
Nästa år (2025) infaller påskhelgen senare än i år (nästan mot slutet av april).
7,30 kr /st
5,50 kr /st
129,00 kr /st
1,50 kr /st
51,36 kr /l
I Sverige har vi firat påsk sedan 1100-talet, och det är inom kristendomen den viktigaste högtiden vi firar.
Varför firar vi påsk?
Påsken firas för att minnas att Jesus korsfästes, dog och återuppstod. Att Jesus vann över döden är centrum i kristen tro. Påsken är mycket viktig även inom judisk tro, men firas då för att minnas judarnas uttåg ur Egypten efter många år av slaveri.
Påsk har fått sitt namn från hebreiska pesach, vilket betyder “gå förbi” eller “passera”, och pekar på den judiska innebörden av påsken.
Påskens dagar
Påsken inleds med något som kallas för stilla veckan, som börjar med palmsöndagen vilket är söndagen före påsk. Palmsöndagen är till minne av att Jesus red in i Jerusalem på en åsna och hyllades av folket.
Stilla veckan fortsätter sedan med dymmelonsdagen, det är då påskfriden börjar. Det kallas för dymmelonsdagen efter en skandinavisk tradition att ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna med trästavar, eller linda in kläpparna med tyg, för att få en dov och dämpad klang. Det gjorde man för att markera stilla veckan och att långfredagen snart var här.
Skärtorsdagen
Enligt kristen tro och tradition firas skärtorsdag som dagen då Jesus instiftade nattvarden. Det var nämligen då Jesus åt den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar. Senare på natten greps han av romerska soldater efter att Judas, en av hans lärjungar, förrådde honom.
Långt in på 1700-talet var det förbjudet att arbeta på skärtorsdagen. Man fick inte ens tvätta kläder. Om någon gjorde det på skärtorsdagen trodde man att hen tvättade häxans särk, eftersom häxorna antogs fara till Blåkulla den dagen.
Skärtorsdagen har fått sitt namn av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter innan de åt sin måltid tillsammans. Skär betyder ren.
Långfredagen
Det var under långfredagen som Jesus korsfästes och dog på Golgata utanför Jerusalem. Jesus dömdes till döden för att ha kallat sig “judarnas kung”.
Förr var långfredagen en sorgedag. Man bar ofta svarta kläder och höll sig ifrån att arbeta. Långfredagen har fått sitt namn av att dagen var lång och fylld med lidande för Jesus öde. Även gudstjänsten pågick längre än vanligt.
Påskafton
Påskafton är en “tom dag” inom den kristna tron. Det beror på att Jesus låg i graven den dagen.
Numera är dock påskafton i Sverige den dagen under påskhelgen som vi firar. Ofta dukas det upp ett påskbord med bland annat ägg, sill och påskmust. Barnen får leta påskägg som påskharen gömt, och i vissa delar av landet är det även den här dagen det är vanligast att gå påskkärring.
Påskdagen
Påskdagen är i kristen tradition uppståndelsens söndag, och firas till minne av att Jesus återuppstod. Under påskdagen brukar världens kyrkliga ledare tala till sina kristna församlingar. Det är en glädjefylld dag inom den kristna tron.
Annandag påsk
Jesus lärjungar var efter hans död utspridda i landet. Vissa var på väg bort från Jerusalem, och andra gömde sig av rädsla för att de skulle ha orsakat hans avrättning. Under annandag påsk visade sig den återuppståndne Jesus för sina lärjungar på olika sätt.
En av berättelserna om annandagen kallas för Emmausvandringen. Två av lärjungarna är påväg bort från Jerusalem och plötsligt slår Jesus följe med dem. Lärjungarna känner inte igen honom utan berättar bara om allt som hänt under påsken för främlingen. När de sedan ska äta och Jesus bryter brödet känner hans lärjungar igen honom. Detta har blivit en symbol inom den kristna tron att Jesus alltid är vid ens sida, även om han inte alltid är igenkännbar.
Vattenkrig i Polen
I Polen firar man annandag påsk genom att ha vattenkrig! Förr i tiden var det främst unga killar som kastade vatten på tjejer, men numera har alla vattenkrig med varandra. Man använder oftast vattenpistoler, vattenballonger, en hink eller är kreativ med tomma schampoflaskor.
Megaomelett i Frankrike
Precis som i Sverige där påsk och ägg går hand i hand gör det även så i Frankrike. I franska Haux tillagar man varje annandag påsk en gigantisk omelett på stadens torg. Omeletten görs på 5000 ägg, 50 kilo lök och vitlök samt 4 kilo salt och peppar. Fler än 1000 personer får sedan hugga in på omeletten. Traditionen har pågått i över 30 år.
Spänning i Norge
I vårt västra grannland firar man påsken med historier om kriminalitet, något som kallas påskekrimmen. Det är nämligen norsk tradition att läsa deckare under påskhelgen. Även mejerierna trycker upp korta deckare på mjölkpaketen. Påsken är med andra ord inte en bra helg att åka på semester till Norge om man är lättskrämd.
Drakar på Bermuda
På Bermuda är det tradition att flyga drake under påskhelgen. Man tillverkar vackra drakar av färgglatt papper, så kallade “hummers”, och träpinnar och låter dem sedan flyga högt. Drakarna ger ifrån sig ett surrande ljud, vilket på Bermuda är ljudet av påsken. Man kan flyga drake tillsammans med vänner och familj, men man kan också åka till Horseshoe Bay Beach där det varje år på långfredagen anordnas Drakflygarfestivalen.
Flygande krukor i Grekland
På den grekiska ön Korfu får man hålla ögonen upp mot himlen om man tar en påskpromenad. Där är det tradition att kasta lerkrukor från sina balkonger klockan 11 på påskafton. Traditionen härstammar från 1500-talet då befolkningen på Korfu kastade alla sina gamla och trasiga ägodelar genom fönstret för att göra sig redo för det nya året. När lerkrukorna åker i backen skrämmer de bort onda andar och markerar samtidigt en ny början.
Öltunnerugby i England
I grannbyarna Hallaton och Medbourne i Leicestershire, England, anordnas en match i öltunnerugby varje annandag påsk. Deltagarna ska på valfritt sätt transportera tre öltunnor över två bäckar och till motståndarlagets by. Det finns en liten twist dock, och det är att det inte finns några regler för hur man får tackla sina motståndare. Deltagarna brukar heller inte vara särskilt nyktra under matchen, så längs den kilometerlånga planen står alltid polis och ambulans redo att hjälpa till om det skulle behövas.
Tobaksrökning på Papua Nya Guinea
På Papua Nya Guinea röker man cigaretter i mängder under påsken. Utanför kyrkorna står det påskträd som det hänger cigaretter från, och under gudstjänsten på påskdagen delas det ut cigaretter till alla i församlingen. Sedan röker man alltså cigaretter tills det nästan ryker ur öronen.