Så äter du klimatsmart

Vad ska jag äta som är miljövänligt?

Till dig som undrar hur man egentligen ska äta för att vara miljövänlig. Eller som undrar vilka livsmedel som är mest hälsosamma. Vi har samlat fakta, inspiration och smarta råd från bland annat WWF och Naturskyddsföreningen. Här hittar du vilket kött som du bör undvika, information om vårt eget hållbarhetsarbete och klimatsmarta recept, såklart.

Kort om Mathems hållbarhetsstrategi

Mathems hållbarhetsstrategi tar avstamp ur FN Agenda 2030 för hållbar utveckling och Sveriges arbete med agendan. Intresset för ekologisk mat är starkt och det är vi på Mathem väldigt glada över. Vi har nämligen ekologiska produkter som en hög prioritet i vårt sortimenterbjudande, och även i vår marknadsföring. Redan nu (2022) står ekologiska produkter för över 20 procent av Mathems försäljning. Men vi ska bli ännu bättre. Mathem har som mål att fördubbla försäljningen av produkter med hållbarhetsmärkning till och med 2023, och dessutom fördubbla försäljningen av växtbaserade produkter.

Matnyttig fakta

Det finns några extra viktiga steg att ta om målet är att äta mer klimatsmart och hälsosamt. Stiftelsen Världsnaturfonden (WWF) föreslår att man följer reglerna "öka, minska, välj, sluta" och beskriver hur små ändringar i maten man äter kan göra stor skillnad.

ÖKA

Det är inte bara klimatsmart utan även hälsosamt att låta basen av måltiderna bestå av grönsaker och fullkornsprodukter. Några exempel på livsmedel att öka ditt intag av är linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker.

MINSKA

En viktig åtgärd för planetens hälsa är att välja och äta mindre och bättre kött. Köp kött som kommer från djur som har betat, och på så sätt hjälper våra landskap att hållas öppna och friska.

VÄLJ

Leta efter och välj livsmedel med märkningarna Svenskt, Certifierat eller Miljömärkt när du handlar. Genom att bidra till ansvarsfullt producerad mat och råvaror gör du gott för klimatet och den biologiska mångfalden. När det gäller kaffe, te, choklad, bananer, vindruvor och citrusfrukter är det extra viktigt att välja certifierat – KRAV, EU-ekologiskt, Fairtrade eller Rainforest Alliance.

Bra certifieringar att hålla utkik efter i butik; KRAV, EU Ekologiskt, Fairtrade, Rainforest Alliance, UTZ, Svenskt Sigill Klimatcertifierat, Svenskt Sigill Naturbeteskött, MSC och ASC.

SLUTA

Sluta slänga mat som fortfarande går att äta. Ungefär 40% av all mat som produceras slängs idag, och hela 39 kilo ätbar mat per person och år slängs eller hälls ut. Mycket på grund av att den inte äts upp i tid och för att konsumenter tror att maten inte är ätbar.

Här kan du läsa mer om hur du minskar ditt matsvinn.

Vilket kött är bättre?

Ett viktigt första steg om du vill äta för en mer levande planet är att välja bort allt kött som har rött ljus i Köttguiden. I köttguiden hittar du framför allt certifierat naturbeteskött, svenskt EU-ekologiskt eller KRAV-märkt kött och svenskt viltkött.

Köp i säsong

Genom att handla råvaror som är i säsong kan du fokusera på att köpa svenskt, närodlat och välsmakande. Se det som en ynnest att få längta efter och njuta av lokalodlade tomater eller färska rotsaker. Här följer en inköpsguide för vilka råvaror som är i säsong under året.

December–februari

Vinter är verkligen rotsakernas och kålens högtid. Vitkål, grönkål, palsternacka och morötter. Även frysta, inlagda, syrade och torkade grönsaker och baljväxter är köpvänliga denna tid.

Mars–maj

Under våren ska du sikta på att köpa groddar och rotfrukter. Fortsätt även njuta av frysta grönsaker samt inlagda, syrade och torkade grönsaker och baljväxter.

Juni–september

Äntligen skördetid! Den här tiden kan vi njuta av färska lokala (eller svenska) grönsaker, bär och frukter. Passa på att syra och lägga in själv, speciellt om du odlar eller har äppelträd till exempel.

Oktober–november

Denna tid finns det fortfarande gott om färska, svenska grönsaker och baljväxter. Hösten är även svampens tid såklart, ge dig ut i naturen och plocka egen - eller köp hem via oss.

Sista förbrukningsdag eller bäst före-datum

Genom att äta mer klimat- och svinnsmart så kan vi hjälpa klimatet. Här kan du läsa mer om bäst före-datum och märkningen sista förbrukningsdag, hur funkar det egentligen?

Först måste vi reda ut siffrorna. Bäst före-datum och sista förbrukningsdag är hållbarhetsmärkningar för livsmedel, men de betyder långt ifrån samma sak.

Bäst före-datum

Är en rekommendation från tillverkaren, tillverkaren kan (och behöver) bara garantera livsmedlets kvalitet fram till just det datumet. Bäst före-datumet på förpackningen handlar alltså om till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, inte hur länge det är säkert att äta. Ofta går det alldeles utmärkt att äta livsmedlet flera dagar/veckor efter passerat bäst före-datum, om det har förvarats på rätt sätt. Med rätt sätt menas oftast kylskåp (eller rätt temperatur).

Det är inte ovanligt att stirra sig blind på förpackningens bäst före-datum. Men det du behöver göra för att avgöra om maten är ätbar är att lukta, känna och smaka. Så våga lita på dina sinnen. Luktar det eller smakar illa – ät det inte. Det är inte svårare än så.

Sista förbrukningsdag

Detta är en viktigare märkning när vi pratar om ätbart eller inte. Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används främst på känsliga livsmedel som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå kyckling och rå fisk.

Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att datumet har passerat. 

Så får du maten att hålla

Lita inte bara på förpackningens bäst före-datum alltså, utan lita istället på dina sinnen. Ägg är ett exempel som brukar nämnas. Har man förvarat dem i kylen så står de sig i alla fall en månad efter att bäst före datumet har passerats. Och skulle det vara så att ägget har blivit dåligt så känner man det på lukten – det går inte att ta fel på ett dåligt ägg. Tänk på hur du behandlar och förvarar din mat så håller den längre:

- Se till att alla varor som ska stå i kylen kommer dit snabbt. Förvara dem inte länge i en varm bil eller på middagsbordet. Använd hellre mindre burkar att förvara i, och använd redskap när du tar i livsmedel. Att ta med händerna eller smaka med ett finger tillför bakterier.

- Använd frysen som är en jättebra förvaring, mer går att frysa in än du tror. En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den (med vissa undantag). I kylskåpet rekommenderas +4–5 °C, medan -18 °C är lagom i frysen.

- Tänk på att värma upp mat ordentligt när den tillagas, samt att kyla ner den snabbt. En gryta som ska svalna kan exempelvis med fördel hällas över i ett vidare kärl eller flera mindre.

- Glöm inte de många fördelarna med att handla mat på nätet. Dels får det oss som konsumenter att göra mindre impulsköp och vi handlar mer genomtänkt. Dessutom åker våra livsmedel kyltransport hem till dörren.

Har du gamla, skrynkliga äpplen i fruktkorgen? Grattis till dig, de är nu så söta att det finns mycket gott man kan använda dem till. Äppelmos till pannkakorna, äppelpaj eller varför inte steka dem i socker och kanel och servera med vaniljglass eller i din frukostgröt?

Tre tips för en klimatsmartare köttfärs

Tänk om det där paketet med färs hade räckt till dubbelt så många portioner? Vi pratar om hur du drygar ut din matlagning, särskilt köttfärsen, med hjälp av baljväxter.

Mer baljväxter i maten (bönor, ärter och linser)

Visste du att baljväxter är toppen för din hälsa? Jo det är sant. Du har säkert hört om kostfibrer och att det är bra för våra tarmar, och kostfibrer är precis vad baljväxter innehåller. Mat som innehåller mycket fibrer hjälper till att hålla blodsocker och kolesterol på en jämn nivå, och ger också en bättre mättnadskänsla. Baljväxter innehåller även mer bra saker:

- Protein: blötlagda och kokta bönor som vi äter brukar ligga mellan 8-12 gram per 100 gram. Högst på protein-prispallen står sojabönan som innehåller mest protein

- Järn: ät gärna bönor tillsammans med C-vitaminrik mat, då tar kroppen upp järnet på bästa sätt

- Magnesium, fosfor, kalium och zink finns det också gott om i baljväxter

”Men jag blir så gasig av bönor..”

Att man kan bli gasig i magen av bönor beror på att det i baljväxter finns ett protein (lektiner) som kan skapa obehag i våra magar. Genom att blötlägga baljväxter mellan 12-24 timmar innan tillagning så kan du minimera krämporna.

Olika baljväxter

Matens smak och konsistens ändras beroende på vilken typ av böna eller ärt du använder. Vissa sticker ut medan andra knappt märks av. Kanske har du en riktig skeptiker i familjen där du helst vill att ditt trolleritrick ska gå obemärkt förbi. Vi testade därför att blanda färsen med olika bönor och kom fram till följande:

Vita bönor: toppen i rätter som köttbullar eller pannbiff utan någon tydlig smaksättning då varken färg eller smak påverkas särskilt mycket.

Svarta bönor: även svarta bönor smälter in bra i färsen, men ger en något gråare ton. Använd svarta bönor när du ska smaksätta med exempelvis soja, chili, fetaost eller soltorkade tomater.

Kikärtor: ger mer struktur än både vita och svarta bönor och även en viss smak. Väldigt gott i färsrätter med smaker från mellanöstern.

Linser: både röda, svarta och gröna linser smälter in bra i exempelvis färssåser då de har i princip samma form som färs. Även smaken påverkas minimalt.

Tips! För den kräsne: mixa bönorna innan du blandar dem med färsen så märks de av mindre.